Varje gång jag ger mig ut på den 7-filiga motorvägen runt Los Angeles, så känns det som att jag kastats in i ett dödsföraktande Nascar-rally. Medelhastigheten ligger ofta runt 120 och folk kör om på båda sidor. Dessutom ligger de alldeles för nära. Stressigt är bara förnamnet. Sen måste man byta fil ofta eftersom motorvägen ständigt delar upp sig i flera riktningar. Och det ska gå snabbt! Flera gånger har jag missat avfarten och tvingats åka tillbaka till utgångsläget igen, vilket innebär minst 15 förlorade minuter + irritation. Som tur är finns alltid småvägar att ta sig fram på (eller små och små...allting är förstås relativt). Dessutom mycket trevligare att åka på. Det är oftast värt den extra körtiden. Rekommenderas starkt för den som åker till Kalifornien på semester.

Om jag ska åka till t.ex. Metroflex eller Gold's Gym kan jag antingen delta i Mad Max-racet på motorvägen...

...eller glida fram på betydligt lugnare Highway 1. Tar förstås längre tid men är så mycket trevligare (dessutom har jag märkt att körtiden jämnar ut sig om jag räknar in alla felkörningar jag gör på motorvägen).

Los Angeles är för övrigt USA’s bilstad nummer ett. Det går faktiskt 1,7 bilar på varje invånare här. Att försöka ta sig någonstans utan bil är omständligt för kollektivtrafiken är minst sagt obefintlig. Att ta sig med buss från en stadsdel till en annan kan lätt ta 4 timmar, så det kan man glömma.