Just hemkommen från det senaste träningspasset. Som vanligt gick det riktigt bra. Men framgång i gymmet kommer inte av sig självt. Det är helt enkelt en fråga om inställning, om att välja rätt tankebanor. Träningen går mycket bättre (och roligare) om man är fullt dedikerad. Man är i gymmet för ett syfte. Man är där för att pressa varenda muskelfiber till det yttersta och man är där för att låta varenda repetition räknas. Det handlar inte bara om att förflytta vikter. Det handlar inte om något tjafs, inget gloende i mobilen, inga distraktioner överhuvudtaget. Bara rå, fokuserad träningsvilja, varenda gång, i varenda set. Man blir ett med vikterna. That's it.

Lika viktigt är att sträva efter att göra sitt bästa hela tiden, och samtidigt vara noga med de små detaljerna. På sikt kommer det att ge positiv utdelning. I idrottssammanhang är det ofta denna mentala inställning som skiljer vinnarna från förlorarna. Det lönar sig helt enkelt i längden att göra saker ordentligt och att vara noga med detaljerna. Man kan fråga sig själv: Om du inte har tid att göra en sak ordentligt nu, när har du tid att göra om det…?

En attityd som tycks genomsyra hela samhället idag är att man måste ha allt på en gång – och helst utan att anstränga sig. Det finns inte mycket tålamod utan man vill ha omedelbar behovstillfredsställelse och snabba resultat. Den här inställningen märks inte minst i gymmet. Många vill ha superresultat på en gång och blir frustrerade för att de inte ser ut som en Arnold-kopia efter 6 veckors träning. Och då lägger de av (eller så åker anabola-burkarna fram). Men i den här sporten måste man låta saker få ta sin tid. Då blir slutresultatet så mycket bättre än om man försöker sig på några genvägar.