En kommentar jag får ibland från folk som fått veta hur länge jag tränat är: “och du har inte blivit större än så där”. Som om storlek skulle vara ett bevis på framgång i gymlokalen...?

Att bygga ren, hård muskelmassa är en långsam process som kräver mycket tålamod. Många blir istället otåliga och börjar vräka i sig stora mängder mat och gainersdrycker med förhoppning att det ska förvandlas till muskler. Men om man kunde bygga en bra fysik bara genom att vräka i sig all mat som kommer i ens väg, så skulle varenda människa på gymmet se ut som en Arnold-kopia. Och det gör de ju knappast…

Så vad gör kroppen när den matas med all denna överskottsenergi? Jo, skickar in den i fettcellerna förstås. Och visst, då blir man ju större, men kanske inte på det sätt man hade tänkt, eller…?

 

I första hand skulle jag inte kalla min träning för kroppsbyggning, utan snarare kroppsskulptering. Jag eftersträvar hellre en atletisk fysik snarare än en bulkig och övergödd.  Jag vill bygga en snygg och funktionell kropp med bra proportioner, mycket linjer och tydliga muskelseparationer. Mitt mål är därför att i stort att hålla samma kroppsvikt året runt men att hela tiden slipa kroppen till en allt hårdare och effektivare muskelmaskin. Och en sak är säker: att finslipa och sakta bygga hård muskelmassa kräver mycket mera planerande, disciplin och sofistikerade metoder än att bara tokäta för att gå upp i vikt. Det säger sig självt…

 

Arnold i filmen "Conan"

-idealbilden av en atletisk fysik, om du frågar mig.