Benträningen brukade vara det träningspass jag minst såg fram emot. Knäböj i synnerhet. Jag tyckte det var drygt och plågsamt, det gjorde ont helt enkelt (särskilt i rygg och knän). Problemet var min teknik. Sedan jag gjorde ett par små men viktiga förändringar, så känns knäböjen mycket bättre, och nu ser jag verkligen fram emot benträningen. Det här är de två justeringar jag gjorde:

  1. Jag utför setet i en enda lång, svepande rörelse UTAN att låsa knäna eller koppla ur musklerna i vare sig bottenläget eller toppläget. 
  2. Jag trycker på från höfterna snarare än knäna. Knäna skall ALDRIG komma i ett läge över tårna.
Mitt nuvarande benträningspass består av 1 timmes knäböjande direkt följt av 10 km cykeltur på min mountainbike. Cykelturen löser upp slaggprodukter och hjälper mig att återhämta mig snabbare efter den tunga benträningen. 

Direkt efter gymträningen hoppar jag upp på cykeln och cyklar en mil längs Santa Ana River. Känns som höjdpunkten på träningsveckan.